Fredag 11 Januari 2019

God morgon. Jag hoppas att ni har sovit gott allihopa! 🙂

Jag börjar må liiiite lite bättre, inte mycket – men jag är på bättringsvägen som tur är. Skönt att det inte är tvärtom iallafall 😉 Men jag håller mig nog hemma en dag till, vill inte riskera att smitta någon samt så vill jag heller inte riskera att jag ger mig iväg ut på äventyr för tidigt så det blir bakslag. Tråkigt, men nödvändigt..

Jag får istället försöka hitta glädjen i något här hemma och ta tag i det. Jag är ju (på gott och ont) städmanisk, hade jag annars inte varit det så hade det ju varit ”perfekt tillfälle” att ta tag i saker här hemma som många brukar skjuta upp. Men jag har bokstavligen 3 otvättade plagg i tvättkorgen, ingen disk osv osv.. Jag tar alltid tag i hemmet direkt när det behövs så det behöver aldrig samlas något. Så det är ju lite synd idag, för annars hade jag ju kunnat gjort det…

Jag behöver ju plugga dock haha, så det kanske man skulle ta tag i nu då. Good times, nu har jag en plan för dagen! Nu ska jag bara dricka upp min favvo juice of all times <3 och sedan sätta igång med plugget! Det är dock omöjligt att få tag på den här juicen, men man har sina små tricks och genvägar till allt, visst? 😉 Kan verkligen inte starta dagen utan denna + kaffe. Om ni köper råsaft, ta just denna smaken!

 
 

FOOD ♥

Ligger dessvärre fortfarande hemma med influensan, mår kasst och har inte fått mycket gjort idag förutom att laga mat vilket är ett framsteg för det orkade jag inte ens igår så igår livnärde jag mig på yoghurt. Sen orkade jag också städa lite i badrummet fast jag egentligen inte orkade, men tog mina sista krafter till det. Har världens städmani så klarar inte av minsta damm eller fläck. Får panik om det ligger saker framme eller om det skulle ligga disk i diskhon över natten. Så jag var illa tvungen. Annars har jag verkligen inte gjort nååågot alls, så himla segt. 🙁 Men what to do..

Btw, jag gillar ju att laga mat ganska mycket och brukar tycka om att testa mig fram till nya recept då och då. Ibland blir det mer simpla maträtter, ibland mer avancerade. Skulle ni vilja att jag kanske delade med mig utav dom? Jag vet ju att ibland kan det vara lite svårt att hitta inspiration så jag kanske kan hjälpa till där? Sen är jag ju inget pro-pro på matlagning, men jag tycker om att laga mat helt enkelt! 🙂

Här är några av den senaste veckans maträtter som serverats här hemma. ♥
Skulle ni vilja ha recept?

Oxfilé med ugnsbakad potatis, majs, smörstekta champinjoner & rödvinssås. ♥

Musslor i vitvinssås ♥

Köttfärsbiffar/pannbiffar med hemmagjord potatismos och en sorts egengjord gräddsås.♥

Fläskfilépasta med paprika/chili/gräddsås ♥

 

”Keep your moves silent”

Jag har fått många frågor om vad som händer i mitt liv just nu. Som ni märkt så gjorde jag en vändning på instagram och valde att börja om från ”början” där. Min nya vändning har ett syfte och det är: privacy.

Man kan dela med sig på ett sätt, som gör att det ser ut som att man delar med sig mycket om sitt liv – fast man ändå inte gör det. Jag har i flera år öppet delat med mig av allt som händer i dagligen i 10 års tid. Allt från när jag blev gravid, till mina highs and lows. Som ni vet så orkade jag inte med det efter tio år i branschen och valde att ta avstånd från sociala medier.

Sociala medier är något jag hyser agg mot idag egentligen. Dels för att vi är så upptagna med att leva ett liv på instagram, att vi glömmer bort vad som är viktigt påriktigt. Jag som var i den branschen och har sett hur det fungerar fick verkligen avsmak för sociala medier. Jag vet att bakom varje bild, som ser sådär lycklig och spontan ut så är det allt ifrån verkligheten. Man lägger upp lite ”tjusiga” donuts i sängen, tar på sig 1 kg smink och ligger i sängen och låtsas som att man ”precis vaknat” och att allt är fancy pancy, men egentligen är man på kasst humör för att man tagit 442 bilder och ser ut som skit på alla. När jag ser dom perfekta insta-bilderna så är det de enda jag tänker på. Jag har ju själv varit där så jag är inget saint i det här, men jag vill verkligen inte vara en del av det där längre vilket jag tydligt visat. Jag tänker inte leva efter mina sociala medier, som jag gjort förut och vet att många gör idag. Jag kommer att leva och om jag fångar en bild i det och om jag vill/känner för det – kommer jag att dela med mig av det.

Något som också fick mig att ta avstånd från sociala medier är andras nyfikenhet. Jag har aldrig förstått mig på det här med att vara nyfiken på andras liv att man sitter dag in och dag ut och uppdaterar influencers instagram och så fort något händer så måste man sätta sig ner och skvallra/diskutera det i 100 år. Jag har ALDRIG förstått mig på det. Det är sjukt egentligen. Vet ni hur många bekanta som hört av sig till mina närmaste och frågat vad som händer i mitt liv, hur sjukt är inte det? Vem bryr sig liksom.

Frågar man mig vilka som är storbloggare idag så har jag ingen aning, jag har noll koll på vem som är den hetaste skådespelaren idag eller vilka program/dokusåpor som är populära.

Jag har aldrig varit en sån tjej, även om jag själv har bloggat och delat med mig av mitt liv. Därför kände jag att jag aldrig riktigt passat in i den här världen. För mig är den oförstående och ytlig. Sen så tycker jag om att skriva, vilket är anledningen till att jag fortfarande kikar in här och skriver lite då och då.

Jag tycker såklart också det är kul att ta bilder ibland, och dela med mig till viss del – det behöver ju inte vara svart eller vitt. Men nu delar jag med mig på mina villkor, vilket jag inte gjorde förut.

Så jag kommer att skriva lite då och då och jag kommer att dela med mig av lite bilder då och då på instagram – men jag kommer att bli ännu mer lowkey än vad jag varit även efter att jag slutade blogga. Jag kommer helt enkelt att bli ännu mer privat och det är för att skydda mig själv, mina nära och mina mål. ”Keep your moves silent” jag förstår inte längre syftet med att jag ska dela med mig mina highs and lows, så folk kan hata i smyg? Nej tack.

Googla evil eye, så förstår ni nog mer.

 

Aktier/börshandla

Sedan jag började studera och läste externredovisning & ekonomi så har jag mer och mer intresserat mig i aktier. Aktier är sedan länge en något mer riskabel investering än fonder, men fortfarande oftast väldigt gynnsam investering.  Om man vet vad jag man gör dvs. Jag har aldrig varit så insatt tidigare, men jag har bestämt mig för att lära mig mer och mer om det här eftersom att jag tycker att det är intressant, men också som den mest lönsamma investeringsplanen för mig.

Nu ligger jag bara i grundbasen till att lära mig, det jag har gjort är att läsa om aktier och hur grunden till aktier fungerar samt att diskutera detta med vänner som är pålästa och kan det här. Det är ingen idé att lägga in stora kapital i något man chansar på ska fungera, det bästa är att verkligen lära sig och sedan testa sig fram lite smått. Att förstå basen med aktier, typ – Hur vet man vad som är rätt att investera i? Hur köper man aktier? Vad finns det för olika typer aktiehandlade?

Jag har laddat ner Avanza appen och börjat där. Där finns grundligt med information som du behöver veta hur det går till. Därefter så har jag lagt i små pengar i olika typer av warranter, aktier och obligationsfonder. Jag har lagt in det belopp som jag känner att jag inte skulle få ont av att förlora, bara för att få snurr på hur det funkar. Först gick det jättebra i en warrant som jag köpte, (warranter är börsnoterade värdepapper kopplade till aktier, men kort sagt så har du chans till högre avkastning för ett mindre kapital. Men även det finns en risk där såklart, för går den andra hållet så kan man förlora väldigt stort) den warranten gick upp ca 64% vilket är sjukt mycket. Jag kände mig jättestolt och glad. Jag borde kanske ha sålt den då, för bara två dagar senare så har den istället gått ner 65%.

Så jag har ju fortfarande väldigt mycket att lära mig. Hur jag kan samla information om de bästa warranter att investera i, när det är läge att köpa / sälja osv osv. Men jag tycker att det är väldigt intressant och roligt. Jag ser fram emot att kunna lära mig mer och förhoppningsvis få ett snurr på det.

Hur gör ni? Köper/säljer ni aktier?

 

Varför ska man inte ta den hjälp man kan få?

Hej på er! Hoppas att ni mår bättre än vad jag gör. 🙁 Jag har åkt på världens influensa, har ont i hela kroppen, feber, hostar och ligger iprincip däckad i sängen och bara svettas konstant. Så himla deprimerande, blir alltid nere när jag är sjuk eftersom att jag är så pigg i vanliga fall och väldigt produktiv men när jag är helt sänkt såhär så får man ju ingenting gjort.

Nu när jag har legat hemma idag så har jag passat på att ta tag i saker som jag har behövt ta tag i innan, men inte riktigt har funnit mig tid eller ro till att göra. En av de sakerna är att kontakta Adhd-center som jag var i kontakt med 2014. Jag vet inte om ni minns det, men jag påbörjade min adhd-utredning som mer eller mindre var klar, men jag hoppade av hela utredningen sen vilket jag ångrar idag. Saker och ting hade blivit så mycket enklare för mig om jag tagit tag i det här innan. Anledningen till att jag hoppade av utredningen var för att dom ville utesluta andra diagnoser också, så de ville fortsätta utredningen efter att dom klargjort att jag med 99,9 % säkert har adhd. Jag blev rädd och tyvärr vågade jag inte fortsätta utredningen av den anledningen. Diagnoser är dock inte lika tabu idag som det varit tidigare och jag har väl mer eller mindre insett att jag behöver inte kämpa såhär mycket som jag gör, utan jag kan faktiskt få hjälp för att underlätta saker och ting.

Dom kunde iallafall ta upp utredningen där vi avslutade den så det känns bra. Nu ska jag bara få en remiss för att ta lite blodprover och sånt, sen så kickar vi igång den. Jag har nog aldrig varit såhär taggad på att ta tag i det innan. Jag har alltid tyckt att jag har haft struktur i vardagen trots adhd och vad det nu mer är, men ibland så behövs det mer. När man inser att man kämpar oerhört mycket varje dag som tar på ens krafter och vet att man kan få hjälp med det, varför ska man inte ta den? Känns ju bara dumt.

Nu ska jag beställa hem lite sushi och fortsätta kolla på Gilmore girls som jag legat i sängen och kollat hela dagen samtidigt som jag somnat till & från.

 

”YOU”

Alltså jag har gått runt och tipsat varenda person jag har pratat med om den här serien haha, men jag MÅSTE få tipsa er också om den. Om ni inte redan har kollat på ”YOU” som ligger ute på netflix just nu, så gör det! Det är en ny serie som kommit ut, huvudkaraktären är Dan Humphrey från Gossip girl (bra skådis-bra film/serie brukar man säga va?)

Jag slaktade hela säsongen dagen efter nyår, så bra är den! Det är sällan jag kollar på serier faktiskt just pga att jag sällan hittar någon som verkligen faller mig i smaken – men denna – SÅ bra. Vad handlar den om då? Jo den är lite halvmysko egentligen, det handlar om en kille (Dan) som blir väldigt väldigt kär i en tjej, sådär besatt kär ni vet? I den här serien så lär man känna honom och märker att han kanske inte är helt 100. På något sätt avskyr jag honom, men ibland kan han vara som vilken drömmig vanlig kille som helst. Men, det som får mig att tycka om den är att det alltid är något nytt som händer som gör att man blir fångad och den blir bara bättre och bättre för varje avsnitt.

Kolla på den, rekommenderar!

 

2019

Halloj allesammans!♥

Det var länge sen, men jag hoppas att ni mår bra! Nu saknade jag bloggen och kände att jag ville skriva lite hihi. Jag mår bra och allt har gått bra efter operationen med mina cellförändringar. Ni läste säkert det men jag fick ju operera mig två gånger, men det löste sig tillslut. Nu ska jag iväg dit om 2 månader igen ungefär för att göra nya prover och se hur allt har gått. =)

Nytt år ny start då eller!? Haha skojja bara.. så klyshigt. Man kan ju göra en ny start när man vill! Tycker hela grejen med nyår är så överdramatiserat. Det ska vara världens fest, nya löften & nytt liv! Jag själv tycker aldrig att det riktigt går som man planerat till 100%, men absolut kan man sätta upp mål för sig själv. Jag tror dock att det är bättre att bara sätta dom målen för sig själv när man egentligen kommer på vad man vill göra och då finns det ingen idé om att vänta ”när” utan bara att ta tag i det! Tex: Vissa vill börja träna säger dom efter sommaren, men inväntar det ”nya året för en ny start” äsch, vill du börja träna – sluta skjut upp det och ta tag i det bara! 😉

För mig gäller samma mål som tidigare, bli klar med studierna och sedan börja min karriär som Fastighetsmäklare. Sedan har jag lite andra planer/mål som jag lyckas med men de håller jag för mig själv. Men kul att skriva lite igen, känner att jag saknar det.. Skrivandet då såklart.

Btw så märker jag att det är många som undrar vad som sker på min instagram eftersom att jag har ändrat min instagram lite. Jag kan skriva om det i ett annat inlägg, men nu ville jag egentligen bara säga hej och visa att jag lever!

 

When anexity hits you

Jag tycker det är viktigt att prata om psykisk ohälsa, om ångest, och alla dåliga dagar man kan ha. Definitionen av ångest är så olika för alla, vi har olika saker som triggar oss, det är olika smärtsamt för olika individer, och den kan vara stundvis för vissa, medans alltid där för andra.

Jag kommer aldrig spela på skitsnacket att allting är bra hela tiden, jag har aldrig varit sån. Jag har visserligen svårt att visa mina känslor, och blir mestadels väldigt off och isolerar mig själv när jag mår dåligt. Men jag har aldrig, och kommer aldrig måla upp att allt är perfekt om jag egentligen inte mår bra. Jag kanske säger ”bra” om någon frågar hur mår du, lite ytligt. För att jag inte vill belasta mig med mina problem till någon som frågar en enkel fråga. Men om någon av mina vänner, eller någon jag hör på rösten verkligen frågar hur jag mår så kommer jag aldrig ljuga om jag mår dåligt.

Just nu så befinner jag mig lite i en ”ångest” period. För mig så varar inte ångest hela tiden, den kommer och går. jag fungerar helt okej trots min ångest, jag jobbar och sköter mina måsten. Jag kan ibland vara social och göra sociala saker ändå. Men mestadels när jag kommer i en ”sån period” så brukar jag inte vara ute med vänner och göra en massa saker som jag annars kanske brukar. Jag är en väldigt social person, så för mig är det normalt att springa runt som en duracell kanin och göra 372 saker samtidigt. Men när jag har ångest gör jag kanske bara mina måsten, och sen tar det lugnt till en film med en vän (vilket jag kanske inte annars hade gjort, jag hade föreslagit att vi drar ut på äventyr eller något sånt hehe!)

Men, i alla fall. Jag tycker att man borde prata mer om när man mår dåligt. Inte för att bekräfta varandras känslor och trigga varandra, utan mer för att jag vet själv hur ensam man känner sig när man mår dåligt, medans det känns som om hela världen bara fortsätter som vanligt. och man står där och undrar ”Är jag den enda som känner såhär? Är det något fel på mig?” Men det är ju inte det. Jag satt verkligen och tänkte på det idag, jag tror fasiken varje människa i det här livet någon gång stöter på ångest. Sen har vissa det mer än andra. Men det känns så omöjligt att ingen någonsin skulle stött på ångest?

Aja.. Ibland undrar jag varför jag har haft så mycket ångest till och från. För oftast så vet jag inte själv varför jag känner som jag gör, det kan vara när jag har det så sjuuukt bra. Men då börjar min hjärna leta upp något som hände för fem år sen, mitt i den där stunden när jag känner lycka.. och sen så POFF så har min ångest triggats igång.

Just nu så är det lite så. Jag förstår visserligen grunden till min ångest nu, jag har ångest över min operation och jag är livrädd för att jag ska ha cancer. Det är inte så konstigt kanske? Men och andra sidan så vet jag ju att jag inte KAN oroa mig över något som inte har hänt än. Så varför gör jag det? Jag borde tänka på allt positivt som händer just nu, vi ska flytta in i vår lägenhet om ca 1 vecka, jag har världens finaste son som är SJUKT positiv och sprider glädje i mitt liv, jag har min fina pojkvän som jag firar ett år med, jag har världens finaste familj, alla är friska och glada. Jag studerar till mitt drömyrke, jag har ett jobb jag trivs på med underbara kollegor och jobbar med allt jag vill. Så why??

Men jag känner mig bara så… tom? Så svårt att sätta fingret på det. Men det är bara så jävla jobbigt när jag kommer in i en sån här period. Sen vet jag att det går över, men ska man ha såhär hela livet? Det är typ det som också ger mig ångest. Varför uppkom det här, vad jag minns hade jag inte såhär när jag var liten? Var det misshandeln som gjorde detta? Och isf, varför går det fan aldrig över? Kan man inte bara få må dåligt/va lite stressad över något, nej utan då ska man få ren jäkla ångest istället som typ äter en inifrån. Fy.

Har gått ner i vikt massor och det känns som om jag inte är mig själv just nu, den skrattiga glada Dessie.. Och nu får jag ångest för att jag skriver om det här, för att jag rädd att folk ska tycka att jag är sjuk och onormal. Men vafan, det är ju så jag inte vill att andra ska tycka/känna – man ska få dela med sig om att livet är inte så jäkla fantastiskt jämt utan att höra sånt. Så varsegod, jag bjuder på det här!

 

70’s is back!

Åh hej på er!

Just nu är jag inne i en tenta-period, denna fredag har jag omtentan på Juridiken som jag kuggade. Så jag har jättemycket med studierna just nu, om ni undrar varför jag vart lite off här senaste dagarna. Men jag kommer tillbaks sen efter tentan! 🙂 Nästa vecka flyttar vi in i vår nya lägenhet som äntligen är klar. Så kommer förmodligen ha rätt mycket att göra med där också, men det får ni följa med på så det spelar ingen roll! Känns så roligt. Äntligen börjar vi bygga påriktigt. Förresten så har jag och min kille nu varit tillsammans i exakt ett år hihi! ♥ Hoppas på många fler.

Denna vecka har jag inte gjort så mycket mer än att studera faktiskt, och det är det som står på agendan fram tills fredag. Sen på fredag ska vi på fest, med retro/vintage tema så det ska bli jättekul! Har inte varit på fest på över ett år. Sen att det är ett tema på det är ju ett stort + , det blir alltid så mycket roligare med ett tema – visst? Jag kommer inspireras av 70 talets outfits. Jag älskar ju 70’talets mode så har rätt mycket kläder som skulle kunna komma till användning! Så fint. Dom hade så classy men ändå chill still på 70 talet. Älskar det! Märker dessutom att mycket från 70’talet har kommit tillbaks igen, typ lack skor för ett exempel!?

inspiration..♥