Nu vill jag skriva ett ärlig inlägg om en utav mina största rädslor som jag klampas med. Jag försöker att inte vara negativ, men jag måste även vara ärlig och öppen med mina känslor. Jag försöker se världen mer positivt och min inställning har ändrats till det positiva, men rädslor finns fortfarande kvar och för er som varit i en depression (eller ångest) kanske känner igen sig i det jag skriver.

Jag kämpar dagligen för att bli mer medveten. För att kunna bli ett bättre jag. Både så att jag lär mig hantera jobbiga situationer utåt sätt, men även för att lära känna mig själv och må bättre i mitt inre.Hur gör jag det? Jo genom att träna min hjärna till att se vissa aspekter på ett mer positivt sätt, jag utmanar mig själv att styra mina tankar rätt. Jag läser även mycket på om medvetenhet och lyssnar dagligen på ljudböcker på Nextory om mindset. jag jobabr aktivt för att förstå mina känslor och inte låta mina tankar kontrollera mig.

Som jag tidigare berättade så led jag av en depression som jag precis tagit mig ur. Det som fick mig att ta mig ur handlar egentligen bara om mig själv, att jag lärde mig hantera min ångest, att jag lärde mig att ändra mitt perspektiv, att jag jobbade med att hitta tryggheten i mitt inre, att bli mer medveten och släppa mitt ego framförallt.

Men, jag måste erkänna en sak; Jag är verkligen livrädd för att hamna i gropen igen. Depressionen. Jag tränar mitt psyke så mycket för att absolut inte ens överhuvudtaget tänka negativt – så att min ångest inte ska triggas. När jag var yngre så hade jag ångest till och från, men nu när jag hamnade i en depression så blev ångesten till en helt annan nivå. Jag vet inte ens hur jag ska kunna förklara det, men jag kände verkligen tomhet & hopplöshet. Jag fick diagnoserna Posttraumatisk stress, akut stress reaktion, depression, ångesttillstånd pga. trauma. Jag vill inte gå in på varför jag fick diagnos efter trauma, vad traumat handlade om (som sagt, det skriver jag i min.. bok..) men att vakna till liv igen efter den otroligt mörka perioden så kände jag absolut ingen ångest överhuvudtaget. Det är verkligen sjukt, för det var verkligen som att någon knäppte med fingrarna och så vaknade jag till och allt försvann. Givetvis hade jag tränat länge för att jag skulle nå den punkten. Jag blev först medicinerad när det var som värst, jag gick hos psykologen, terapi och så vidare.. Jag går fortfarande hos psykologen och har en behandlingsplan för det var inte så länge sedan som jag faktiskt blev ”frisk” Men i vilket fall så har jag inte känt ångest sedan dess. Vilket är ganska underligt. när jag försöker analysera det så kommer jag fram till att jag släppte nog på all ångest jag någonsin haft i samband med depressionen, och att jag på något sätt är ”rensad” nu.

Men eftersom att det var så läskigt att vara där och inte känna igen sig själv så är jag nästan traumatiserad av själva den perioden i mitt liv. Dom brukar säga det om ångestattacker, att de som fått en panikångestattack är oftast inte rädda för ångesten igen, utan mer för själva panikångestattacken. För den är läskig. Jag drar en liknelse här. För det är inte bara tankar och känslor som påverkas. Det är allt.

Jag är verkligen livrädd för att må sådär någonsin igen. Ingen förtjänar det. Jag har aldrig tidigare hamnat i en depression, men har väldigt nära människor omkring mig som har hamnat där och jag minns att jag verkligen inte kunde förstå hur man inte kunde styra sitt tankesätt till att helt enkelt inte må sådär. Men idag vet jag bättre, depression är svårt att styra, det krävs mycket. Jag förstår fortfarande inte idag (gällande mig själv) hur jag kunde ”tillåta” mig själv att se allt så negativt, men och andra sidan så är depression oförklarlig.

Jag försöker att inte omringa mig vid negativ energi för att jag ej vill riskera att påverkas, jag är så känslig för det just nu nu och därför är det viktigt att jag tänker på sånt. Jag försöker aktivt tänka på vad jag kan göra för att få saker och ting bättre i mitt liv. Men rädslan finns ändå där. Men det är bara att bita ihop rädslan och köra på – men jag ljuger om jag inte säger att rädslan är jobbig.

Nu när jag ändå skriver öppet om min rädsla så vill jag även passa på att dela ett stycke från min ”bok” som jag skriver på.. Över 25.000 ord är skrivna och fler blir det.. Ni får gärna säga vad ni tänker, eller tycker.. Även om jag mest bara skriver för min egen skull så kan det vara intressant med feedback, för ifall att jag släpper detta offentligt någon gång..

”Det är inte du, bara du. Det är allt. Jag står tom, i ett stilla rum, jag vänder mig mot alla hörn men jag ser inget ljus någonstans. Ett litet litet litet svagt ljus brinner fortfarande, det är er. Min son, du, min familj. Den enda glöden som håller mig långt från det höga hoppet.

Jag vill aldrig visa någon den här sidan av mig. Därför hjälper det att skriva. Men ibland önskar jag att jag kunde föra över mina känslor, bara om det vore för en sekund i önskan och hopp om att bli förstådd. Men jag vill inte vara cry baby, så jag stänger av istället och blir hård. Tävlingsinriktad, kämpe. Det är mitt enda sätt för att överleva.”

Kram, /D

Jag har fått mycket frågor gällande min utbildning, så jag tänkte sammanfatta det till er i ett inlägg. Jag studerar på en högskola, och jag kör en uppdragsutbildning. Det finns flera sätt att studera till att bli registrerad Fastighetsmäklare på, antingen via en uppdragsutbildning eller att ansöka direkt på en ”vanlig” högskola. Jag vet inte hur det går till på en ”vanlig” högskola, men man söker väl och skall ha minst 120 hp för att komma in på på Fastighetsmäklarprogrammet. Där studerar du i det tempot som blir sagt, men på en uppdragsutbildning väljer du tempo själv. 16 mån eller 23 månader. Vilket bägge är snabbare än en ”vanlig högskola” Jag har valt att studera i 16 månader, jag hade min första tenta i Februari 2018, och jag förväntas nog att bli klar till sommaren om allt går som jag vill.

Men det jag skulle gå in på var, skillnaden med dessa två utbildningar är i alla fall att på en uppdragsutbildning så studerar du för det mesta på distans, dessutom en kortare tid än om du inte hade kört uppdragsutbildning. Men bägge är fortfarande högskola, och det är alltså ingen ”lättare” väg till att bli fastighetsmäklare, snarare svårare eftersom att tempot är snabbare samt att du inte får samma hjälp som i en högskola eftersom att du studerar på distans. En uppdragsutbildning var det bästa alternativet för mig eftersom att jag inte har gymnasiebetyg. Jag ville verkligen studera till Fastighetsmäklare och stod mellan valet och kvalet att studera upp min betyg, vilket skulle ta x antal år + sedan studera i ca 2,5 år på en högskola, eller arbeta mig från scratch på en mäklarbyrå som då kanske väljer att satsa på mig – och om jag blir berättigad en uppdragsutbildning så kan jag hoppa på studierna direkt. Kriteriet för detta är då att arbetsgivaren på en mäklarbyrå väljer att satsa på dig, samt så kostar utbildningen pengar (det är gratis på en vanlig högskola) så det är inget som man bara kan ”få” utan man behöver ju visa framfötterna och kämpa för det. Dessutom är uppdragsutbildningar INTE Csn berättigade – så att ni vet det!

Att studera till Fastighetsmäklare är 120 högskolepoäng som du ska uppnå, så det är 14 kurser, varav 12 stycken är på 7,5 högskolepoäng och två stycken är på 15 högskolepoäng. Jag klarade nyligen Juridisk översiktskurs som jag skrev, den var på 15 högskolepoäng så det var en större kurs. Jag berättade ju även att jag tyckte att den var sjukt svår, minns ni det? Jag läste lite kommentarer om att ”den inte alls är svår” etc, och jag vill bara säga en sak då: En del människor tycker att ekonomin är jättesvår, en del tycker att den är jättelätt. Det är densamma med Juridiken, vi är alla olika och tycker att vissa saker är svårare än andra. Däremot är Juridisk översiktskurs 15 högskolepoäng, det är en stor kurs på flera månader och du ska iprincip lära dig kunna tolka hela lagboken och en hel del lagar, vilket jag tycker var rätt svårt. Jag kan faktiskt publicera en fråga jag hade på min tenta, och mitt svar på den så kan ni se ungefär hur en tenta fråga ser ut på Juridiken. Det kanske verkar ”lätt” att slänga in lite lagar här och där, men det finns så mycket lagar om en och samma sak – fast det är trots allt ändå inte samma sak utan det skiljer sig en liiiiiten liten detalj och det är de som är det svårare att tolka och tillämpa rätt lag – tycker jag! Till exempel: Om jag snor en sak från en butik – så finns det inte endast en lag om just det utan det finns en miljon (typ) lagar om precis snatteri, men du skall tillämpa exakt rätt lag beroende på alla omständigheter, detaljer, tidigare erfarenheter, jämförelser osv osv… Men ni ska få se en fråga och mitt svar så märker ni kanske:

Frågan:

B Sportgrossisten skickar genom brev ett anbud om ett köpa ett parti fleecetröjor, shorts och t-shirts i förra årets modefärg för 20 000 kr till Vilda Lisas Outlet AB. Omedelbart efter att man skickat anbudet upptäcker AB Sportgrossisten att man har skrivit fel pris. Man skickar därför via mail en justering av anbudet, innehållande ett betydligt högre pris. Lisa, företrädare för Vilda Lisas Outlet AB, har dock redan läst brevet när hon nås av mailet, som av någon anledning kom fram först efter 24 timmar. Lisa ringer AB Sportgrossisten och förklarar att Vilda Lisas Outlet AB vill köpa partiet för 20 000 kr. AB Sportgrossisten förklarar att man har återkallat anbudet och att det inte längre gäller.

a) Har en giltig återkallelse av anbudet skett?

b) Finns det någon annan möjlighet för AB Sportgrossisten att slippa sälja partiet för 20 000 kr?

Mitt svar:

Så problemet här är att Sportgrossisten bestämt sig för att sälja lite kläder från förra årets kollektion för 20.000 kr till Vilda Lisas outlet. Dem skickar ett anbud via brev, Lisa läser det, 24 timmar efter får Lisa en återkallelse och först då ringer de upp och säger att man vill köpa partiet. Sportgrossisten försöker slippa undan detta eftersom att dom skrev fel pris.

Först och främst så vill jag börja med att berätta lite om anbud & accept modellen, det är så avtals sluts och kan ske muntligen, skriftligen eller via agerande. Jag ger ett bud – du accepterar. Hänvisar till avtalslagen 1 kap §1 ”Anbud om slutande av avtal och svar å sådant anbud vare efter här nedan 2-9§§ bindande för den som angivit budet eller svaret.”

Så egentligen skulle det vara så att Sportgrossisten i detta fall skulle varit tvugna att förhålla sig till avtalet, men det finns lite olika saker vi kan trycka på för att Sportgrossisten skall kunna slippa sälja partiet även om återkallelse av anbudet har skett. Här kommer mina motiveringar/svar

A) Återkallelse av anbudet har skett. Hänvisar till AvtL §7, ”Anbud eller svar som återkallas, vare ej gällande där återkallelsen kommer den, till vilket anbudet eller svaret är riktat till handa innan han tager del av detta eller samtidigt där med” Så – som svar på första frågan – Anbud har skett, men om det är giltigt är svårt att svara på. För om det hade gått att bevisa att Lisa har läst anbudet innan återkallelsen har skett så hade återkallelsen varit ogiltig. Om det hade kunnat bevisats genom att Lisa svarat tillbaka, eller kanske haft läsfrekvent på. Dock framgår det inte här, så det är svårt att bevisa och eftersom att Lisa först ringde upp EFTER att återkallelsen har skickats så blir det dessutom ännu svårare att bevisa eftersom att företaget då helt plötsligt kunde svara snabbt och då kanske det känns lite misstänksamt att dom helt plötsligt nu ville svara om att köpa partiet.

B) Om det nu är så att det går att bevisa att Lisa har läst mailet innan återkallelse skedde, så kan man gå in lite på partiets prissättning. Dem hade skrivit fel, 20.000 kr – och ändrade omedelbart priset till ett betydligt högre pris i deras mail. Då kan vi gå in lite på skälighet och rimlighet – Eftersom att det egentligen var ett betydligt högre pris som skulle vara så kan vi tänka att 20.000 kr känns orimligt för ett sådant stort parti med kläder.

Om det nu inte hade varit så att Lisas faktiskt sett återkallselsen – Då får vi titta lite på tidigare händelser, vad brukar normalt ett sådant parti kosta? Finns det en chans att Lisa kan ha förstått att det var ett felsatt pris? Kändes priset rimligt till ett sådant stort parti? Har de tidigare jobbat tillsammans – isåfall vad brukar partier i jämförelser med detta kosta? Och så vidare.

För att i Avtalslagen och dess ogiltighet (3 kap avtL) §32 och §33 så står det –

§32 första stycket – ”Den som avgivit en viljeförklaring, i följd av felskrivning eller annat misstag å hans sida fått annat innehåll än åsyftat varit, vare icke bunden av viljeförklaringens innehåll, där den till vilken förklaring är riktad, insåg eller bort inse misstaget” Så, om det finns bevis på att Lisa läst mailet så finns det en chans för Sportgrossisten att återkalla anbudet med hjälp utav detta – att Lisa borde kanske förstått att det var ett misstag – och så får man gå tillbaka och kolla tidigare händelser, jämförelser etc som jag skrev ovan.

 

Hehe, sådär kan en tenta fråga se ut! Sedan är just juridiken så himla brett, det finns tusentals argument. Där var mitt iallafall! Orkade ni läsa? Hehe.. Men jag tycker att Juridik är roligt faktiskt, det är kul och spännande att ha mer insikt i vårt lagsystem – och det har minsann hjälpt mig en del. Alla bör egentligen läsa Juridiskt översiktskurs kan jag tycka, till exempel familjerätt – det är vardagssituationer och våra liv som sambo, skaffa familj, gifta sig etc. Det kan vara bra att ha koll på sina rättigheter/skyldigheter där helt enkelt. Jag tycker det är otroligt kul att lära mig om det. Dock så ska jag inte ljuga och säga att det är en dans på rosor och allt är roligt, jag har kämpat SÅ HÅRT med mina studier. Min adhd & dyselexi försvårar det för mig och det finns så många gånger som jag suttit på tentor och varit inne i en helt annan värld, eller tolkat frågor helt fel osv osv.. Men det är bara att kämpa på, gör om, gör rätt! Men, nog om det.

Tillbaka till uppdragsutbildningen.. Jag tycker absolut att man bör våga satsa om detta är vad man verkligen vill göra. Dessvärre tror en del att det är superenkelt att vara Fastighetsmäklare och allt skall vara en dans på rosor, så är det ju inte. Marknaden går upp och ner, man möts av olika situationer där man behöver hjälpa till med ekonomiska och juridiska frågor.. Lönen är provisionsbaserad så du kan tjäna tipp top, om du vill! Men du kan också gå ner lågt i lön – om du inte väljer att lägga ner den tid som krävs. Mäklare arbetar ca 6-7 dagar i veckan, från 09 till ibland 23 på kvällarna. Så det är mycket arbete, det är inte bara att ”gå visa en lägenhet” som många kanske tror. Så länge man är beredd på det så det inte kommer som en ”chock” sen när man studerat i 2 år och kommer ut på marknaden. Men, det är världens bästa yrke och jag tycker att det är perfekt för mig som gillar flexibla tider och att själv kunna välja mitt arbetssätt.

Jag vet även att det är många som vill göra detta, så jag vill egentligen bara ge lite råd / samt tillväga sätt till er som vill studera genom en uppdragsutbildning.

Kolla upp en mäklarbyrå i ett område du skulle vilja jobba på. Var noga med att känna att du kan stå bakom varumärket på byrån samt att du känner till området. Kontakta arbetsgivaren och fråga först om uppdragsutbildningar är intressant på den byrån. Är det öppet för uppdragsutbildningar så skickar du in ett CV och förhoppningsvis får jobbet (Om inte, sök på nytt hos en annan!) När du fått jobbet så jobbar du dig upp och visar framfötterna. När arbetsgivaren känner att du visat dig lämplig för yrket och byrån så får du förhoppningsvis besked om att börja studera.

Men jag vill bara säga en sak till som är väldigt viktig att tänka på: Eftersom att målet är att studera via en uppdragsutbildning och arbetsgivaren kommer att satsa på dig samt gå in med stora investeringar så råder jag att du känner dig trygg och säker på att du vill jobba på just den firman i framtiden, samt i det området. Eftersom att det bygger på mycket lojalitet och det gäller stora investeringar så tycker jag att man bör vara säker på att det är där man vill jobba framöver så att man inte bara ”testar” ♥

Med det sagt, KÖR hårt – oavsett om du kör uppdragsutbildning eller inte! Kan jag, så kan du! Vill du bli mäklare – då kommer du bli det. Sen så är det inte lätt, men ge bara inte upp! Jag har suttit bokstavligen och gråtit mig igenom vissa tentor, men fasiken – det är bara att fortsätta köra på!

Lycka till!

Drömkostymbyxorna, man kan ha dom till allt egentligen. Skjorta, stickat, t-shirt osv.. LÄNK

Jag DÖR. SÅ fin, och så fint matchat till byxorna. 199 kr dessutom, bra pris. LÄNK.

De perfekta skorna. Passar till både en utekväll & till kontoret. LÄNK.

Mållös. Perfekt till outfiten. LÄNK.

Har ni någon gång umgåtts med en person och lagt märke till att ni blir helt utmattade efteråt? Det känns som att man växlat från ett bra humör – till att man plötsligt är på allmänt dåligt. Eller så kanske den här personen alltid säger negativa saker eller klagar allmänt – och sedan helt plötsligt så hör man sig själv säga något negativt och tänka i samma tankebanor. Har ni märkt av något sådant förut? Försök tänka efter och se om ni kanske varit om det.

Man kanske inte medvetet tänker på det eller ser en koppling till personen, men man blir väldigt påverkad av varandra. Jag själv lägger märke till människors energier väldigt mycket och jag är en sådan människa som kan bli extremt påverkad av andras energier. Nu har jag möjligen blivit mer medveten och försöker att inte smittas av den negativa auran men det är inte alltid så lätt. Om man tycker om personen så kan det dessutom bli ännu svårare att inte ”dras med” i det. Dock så är det något som är oerhört ”smittsamt” (om man nu ska uttrycka sig så.) men det är faktiskt så. Vissa blir mer påverkade av andras energi, medans andra blir mindre – men på något sätt blir vi alltid påverkade. Därför är det så extremt viktigt att hålla sig borta från negativa energier. Antingen kan man försöka dra upp personen i fråga genom att inte bekräfta personens negativa tankar, och sedan att man själv försöker sprida positiv energi. Eftersom att det är även the other way around, du kan få en annan människa att bli positiv. Däremot kan vissa människor vara så långt inne i den negativa tankebanan att det kan vara svårt att få dom att ändra sitt mindset genom att sprida positiv energi tillbaka, personen i fråga är inte mottaglig. Jag hade då sagt till personen att jag blir påverkad av den negativa energin, vill personen i fråga inte tänka på att ändra sig så hade jag tagit avstånd – för min egen skull.

Nu säger jag inte att man ej får må dåligt, för det är absolut helt okej! Men det är en skillnad på att må dåligt, vara ledsen osv. och att ta ut den energin på en annan människa. När jag var deprimerad var jag nog inte världens roligaste att hänga med, så jag förstår att det kan vara svårt att sprida ”positiv energi” då. Däremot så syftar jag mer på personer som är negativa till vardags allmänt, det kan vara att dom är trötta på sina jobb – men varken har ork eller vilja till att ens försöka ändra deras livssituation.. Eller helt enkelt bara att personen i fråga är allmänt negativ – without no reason.

Därför är det så viktigt att man försöker bli mer medveten och lär känna sig själv för man kan se saker mycket mer tydligt. Man förstår sina känslor, andras känslor och man förstår varför man kan bli på ett visst sätt, negativt och det är det som är det vi vill jobba för att inte vara, eller hur?

Jag har blivit väldigt mån om vilka jag väljer att vara runt om. Jag kan verkligen inte ta emot negativ energi just nu, (undantag om personen i fråga faktiskt mår dåligt av en orsak, eller depression) men som sagt – vardagsnegativitet. Jag kan inte hantera att vara nära det nu när jag jobbar aktivt med att hitta mig själv och få tillbaka min positiva energi som jag alltid har haft. Jag är nog mer känslig nu också eftersom att jag precis tagit mig upp ur en depression, så jag är väldigt rädd att kunna hamna i en ond spiral igen. Men jag tycker verkligen att oavsett så är det så viktigt att själv försöka tänka på vad för energi man sprider, vad för tankesätt man väljer att ha. För som jag nämnde tidigare idag, små saker påverkar på ett större plan än vad man kanske tänker sig. Det är enkelt – klagar man jämt, det kan vara en så liten sak som vädret till exempel – så blir det per automatik att man betingar sin hjärna negativt och det blir som en ond spiral. Blir man dock mer medveten om det och försöker vända det till en positiv tanke istället så bli man faktiskt mer positiv. Det låter så enkelt, eller hur? Men det är klart att det är svårare än så, det går ju givetvis inte att bara; ”NU ÄR JAG EN POSITIV MÄNNISKA, WIIHO!” Men man kan öva på att börja bli mer medveten om sina tankar och känslor. Jag kan få någon negativ tanke då och då, men eftersom att jag blivit mer medveten så kan jag styra mina tankar mer. Nu tänker jag faktiskt aktivt på vad för energi jag sprider, och vad jag har för tankesätt. Man kan till exempel tänka –  ”Det är härligare när det är sol!” istället för ”Buu, jävla skit regn” förstår ni? Det är egentligen samma budskap – regnet är inte lika härligt som när det är sol. Men att man tänkte/förmedlade sin tanke utan att vara negativ. Sådana små saker försöker jag tänka på aktivt i min vardag faktiskt och tro det eller ej – men det funkar!

Välj noga vilken energi du omringas av och vad för energi du sprider. Du har faktiskt valmöjligheter i livet. Du behöver inte dras med sådant som inte ger dig något. Jag säger helt & hållet nej till negativ energi och det som får mig att må dåligt eller väcker negativa känslor/tankar hos mig. Jag har inte jobbat såhär jäkla hårt att ta mig ur depressionen för att låta en annan påverka mig. För påverkas jag och blir negativ, så blir världen inte lika rolig längre, eller hur? Motivationen försvinner då eftersom att du inte blir motiverad till något. Allt blir helt enkelt bara knasigt! Sedan så absolut – hjälp personen i fråga som är negativ. Men går det inte, då måste du tänka på dig själv och bryta dig loss från sådant som drar ner dig.

Åh, vilken bra start på veckan! Jag fick svar inatt på en utav mina tentor som jag har jobbat så hårt med. Juridisk översiktskurs som är på 15 högskolepoäng, de andra kurserna ligger på 7,5 så denna är dubbelt så stor. Jag var nästan säker på att jag skulle kugga den eftersom att det var väldigt mycket om familjerätt/arvsrätt och jag har inte superbra koll gällande just arv men det gick ju braaaaa!! Jag känner mig så fruktansvärt stolt över mig själv för jag har verkligen verkligen kämpat med den här. Det lönar sig att inte ge upp!

Det är soligt och fint väder här i Stockholm också, så det gör en extra glad dessutom! Förresten, var det någon utav er som satte upp något mini-mål till sig själva – och faktiskt utförde dom? I did! Jag slipade lite på affärsidén och jag sorterade/vek om min garderob. Det kändes jättebra! Gällande min idé så gjorde jag en liten ”mind-map” till den, så idag tänkte jag sätta mig och ”digitalisera” min mind-map. Jag är så otroligt taggad på NUET, jag mår bra, och jag har rätt fokus. Efter en väldigt väldigt mörk vinter så maximerar jag minsta glädje som jag sagt tidigare. Jag vill få ut så mycket positiv energi som möjligt så jag kan både ge positiv energi men även helt enkelt bara betinga min hjärna till ett positive-mindset.

Jaja, måndag – feels good! Nu – kämpa kämpa på jobbet! Vi har haft ett givande måndagsmöte och sedan har jag suttit med återkoppling till kunder, nu är det dock lunch så jag passade på att skriva i bloggen. Jag ska även passa på att få lite andra saker gjort nu på lunchen. =) Hoppas att ni får en riktigt riktigt bra måndag och vecka! Glöm inte att försöka kontrollera jobbiga tankar till det positiva. Det är svårt, men tvinga dig själv! Även små saker som ”buuuu, det är dåligt väder” är en negativ tanke som bidrar till ett negativt mind-set, så försök att inte lägga fokus överhuvudtaget på negativa saker, även sådana små saker. Det gör mycket!

Startade min dag såhär, en latte med gott sällskap – drömmig morgon ♥

Jag hoppas att ni har haft en bra dag. Själv sitter jag på slutspurten på jobbet och snart åka hem från kontoret. Det har varit en bättre dag idag, det känns som om mitt fokus har varit rätt och jag har fått saker gjort. Ibland kan jag bli lite för hypad och vilja ta tag i allt på en och samma gång – vilket leder till att jag lätt kan stressa upp mig själv. Idag kändes det som att jag kunde bearbeta punkt efter punkt och fokusera här och nu på en sak i taget. Framsteg! Jag tycker att det är så roligt att utmana mig själv och se hur långt jag kan komma. Jag sätter upp mini-mål i mitt huvud vad jag vill klara av psykiskt – hur jag vill utvecklas inom mig. Typ som detta idag, att faktiskt andas – ta det lugnt – ta en sak i taget.

Något som jag också märker att jag har blivit bättre på är att strukturera och organisera. Det har varit en aspekt som har varit tuff för mig. Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara det, men jag är en människa som älskar struktur och ha saker och ting organiserat. Då mår jag bäst. Men, jag har varit extremt dålig på det just för att jag har fokus överallt hela tiden och inte riktigt haft lugnet att ta en sak i taget. Nu lägger jag in allt direkt i min kalender, istället för att tänka ”Jag lägger in det sen” och sedan finns det en risk att man glömmer bort det. Jag lägger in även små saker som att tvätta en viss tid. Jag planerar väldigt mycket bättre idag gentemot några år sedan och gör saker för att underlätta min vardag. Exempelvis så har jag alltid samma rutiner på morgonen, vilket iof brukar vara ganska vanligt att man har – men jag är väldigt noga med att utföra allt samma tid, att saker och ting ligger exakt på sin plats. Jag lägger även upp kläder, trosor och allt dagen innan, jag lägger alltid fram de viktiga saker jag behöver ha med mig för morgon dagen på nattduksbordet. Rutiner är verkligen viktigt!

Jag tog även ett steg i ”säga nej” processen idag. Jag hade en vän som hörde av sig och ville ses. Jag vet att jag har saker som jag vill ta tag i, som att sätta upp en detaljerad plan för en affärsidé som jag slipat lite smått på. Lite såna saker, som egentligen skulle kunna vänta – men då är risken att det inte blir gjort. Det var svårt att säga nej, det kliade i hela kroppen och egentligen ville jag säga ja för att inte vara elak. Men sedan bestämde jag mig bara för att vara rak och ärlig – ”Jag VILL ta tag i dom här sakerna ikväll, och jag kommer att göra det så därför kan jag inte ses idag.” Alltså att jag vågade säga nej sådär kändes stort för mig. Jag vill göra alla ”till lagts” och får skuldkänslor om jag inte kan, men idag fick jag faktiskt inga skuldkänslor. Jag vill fokusera på mina saker och det finns så många gånger som jag prioriterat bort mig själv – och vad blev slutresultatet av det? Absolut ingenting. Det är inte resultatet jag söker, jag vill få saker att hända. Jag är helt enkelt inne i en ”me” period just nu och det är okej!

Nu ska jag hem och ta hand om min son, därefter blir det fokus på annat. Hoppas att ni har haft en bra dag och att ni fått de saker som är viktiga – gjort! Om inte, do it nu. Varför vänta och lägga på en stresshög till dig själv? Kan jag, så kan du! Ska vi sätta ihop små mål tillsammans? Vi bestämmer att vi tar tag i en varsin sak idag som har legat på ”kan vänta” listan, eller ”skjutit upp” listan. Just do it! Och imorgon tar vi tag i två saker som ligger på en sådan lista. Det kan vara något så enkelt som att sortera garderoben, eller skicka iväg det där mailet. Vad som! Jag har min affärsidé där som skulle kunna vänta – men som jag vill ta tag idag för att inte riskera att det rinner ut i sanden. Sedan skulle jag behöva sortera min garderob faktiskt, vika ihop det på nytt. Det har jag skjutit upp, let’s do it. Jag gör det ikväll! Det är så jäkla skönt när man absolut inte har något som man ligger efter med, vilken känsla!

När jag gick in i min depression så fick jag även acne på köpet. Det är inte ovanligt att hud, hår och vikt kan ta ”stryk” under en depression. Jag har fått lite ärr i ansiktet och har fortfarande en del besvär kvar. När det var som värst så kändes det inte alls bra, jag ville inte gå utan smink med stora röda bölder i ansiktet. Jag som annars inte brukar ha speciellt mycket concealer och puder annars, kände mig så obekväm. Nu är jag i vilket fall väldigt noga med att använda rätt produkter till min hy och gå på regelbundna ansiktsbehandlingar.

En ansiktsbehandling som var/är totalt helt MAGISK för mig var microneedling. Jag ska berätta mer om det i ett annat inlägg – men alltså WOW! Min hy var helt kaotisk och bara efter en behandling så blev det bättre. Jag vill verkligen rekommendera er som också har problem med hyn att testa det. Jag gick till Renaissance Clinique som ligger på Strandvägen. Jag kommer att berätta mer ingående vad vi gjorde, hur det gick till, hur det kändes samt visa före & efter bilder. Hittills har jag gjort en behandling, jag ska på min nästa behandling om en vecka. Du gör en behandling var femte vecka tror jag att det var. Sjukt effektivt och värt, det hjälpte mig verkligen!

Tillbaka till ämnet: Jag har slarvat lite med att använda bra produkter, men efter att ha varit på ansiktsbehandlingen så förstår jag hur viktigt det är att använda rätt produkter. Jag har använt köpt Cetaphil igen, deras ansiktstvätt & ansiktskräm- dom funkade sist när jag fick acne för några år sedan och deras produkter är skonsamma för huden. Jag passade även på att köpa The Ordinary’s produkter. En tidigare vän till mig tipsade om deras AHA peeling som skall vara jättestark men effektiv för ansiktet. Den innehåller: Med 30% alfahydroxisyror (Glykol-/Mjölk-/Vin-/Citron-), 2 % betahydroxisyra (Salicylsyra), Hyaluronsyra, copolymerer , Vitamin B5, svart morot och tasmansk peppar. Dessa ämnen skall motverka ”fina linjer” och göra din hy ren från orenheter, ge mer lyster och minska ojämn hy. Det är en ansiktsmask/peeling som du skall ha på ansiktet i ca 10 minuter max 2 ggr per vecka. Till det så köpte jag även en ”buffet” serum från dom, som skall innehålla alla möjliga godsaker som är bra för ditt ansikte. Så nu kör jag först Cetaphils ansiktstvätt, sedan ansiktsmasken i ca 10 min, därefter serumet och när det har torkat tar jag Cetaphils ansiktskräm över.

Jag har bara hunnit The Ordinarys produkter en gång, men idag gick jag osminkad och fick faktiskt en komplimang att min hy hade en väldigt bra lyster idag! Det kändes så roligt att höra! =) Så tips för bra hy, köp rätt produkter, och om du har råd – gå på ansiktsbehandling det är så värt det. Min hy mådde verkligen bra efteråt och jag ser stor skillnad trots att jag bara gjort en behandling. Ta hand om din hy. ♥

Ps. Det som är så bra med The Ordinary och Cetaphil är att dom ligger på en BRA prisklass så att alla faktiskt har råd att köpa deras produkter. Guldvärt!! AHA-serumet kostar 89 kr, medans andra serum brukar ligga runt 500 lappen. Väldigt prisvärt och bra. PS. Detta är ej ett samarbete! Jag har köpt mina produkter på Apoteket, men jag vill bara rekommendera er!

För att komma till alla deras produkter, klicka HÄR.

För att köpa deras produkter för billigast pris:
För att köpa The Ordinary’s AHA peeling , klicka HÄR. Och för deras buffét serum som jag köpte, klicka HÄR.
Cetaphil kan ni köpa billigast på apoteket! ♥

PS. Kände mig som Kim Kardashian med ansiktsmasken, haha..

Som en liten omväxling gentemot tidigare inlägg så tänkte jag göra ett litet mer ”vardagligt” inlägg nu. Hoppas det uppskattas likväl! =D Vilken bra dag det har varit/är. Jag vaknade imorse, utvilad och pigg. Igår kväll så kände jag mig lite stressad eftersom att jag hade rätt mycket på agendan, samtidigt så ringde min telefon non-stop. Så när jag skulle sova och min telefon ringde så kände jag bara ”Stopp” Jag brukar alltid få dåligt samvete om en nära ringer mig och jag inte kan svara. Men igår så ville jag sova tidigt och jag valde att lyssna på mig själv – så jag satte telefonen på flygplansläge – trots att den ringde. Det kliade i fingrarna och jag kände det dåliga samvetet krypa fram, men jag var envis och försökte återgå till min sömn och det funkade faktiskt! Jag är så stolt över mig själv att jag kunde styra mina känslor och bara fokusera på vad jag faktiskt behövde igår. Det är ett stort steg för mig! Det kanske låter som en skitsak, men jag kan svara i min telefon kl 02:30 när en nära ringer mig till exempel och även om jag vet att jag ska upp om två timmar och kommer vara svin-trött så vill jag ej vara elak och lägga på. Men det är inte elakt, jag måste bara lära mig att säga nej. Lyssna på mig själv, vara lite egoistisk faktiskt, tänka på mig själv.

Men det gjorde min morgon bra faktiskt! Jag kände verkligen ett lugn, typ ”Ofta jag klarade att stänga av min telefon sådär?” jag överraskade mig själv lite. Vaknade i vilket fall utvilad, pigg och stolt! Åt lite gröt, tittade ut mot Stockholm och gjorde mig i ordning till jobbet. Nu har jag lunch så jag passar på att skriva lite. Känns bra!

Lunchen överträffades också till något bättre eftersom att jag och mina två kollegor tog en liten shoppingrunda i närheten av jobbet. Jag hittade massor med fint faktiskt, jag får fota och visa er sen. Jag tror att ni kommer gilla skorna jag köpte! =) När vi skulle tillbaka till jobbet så bestämde vi oss för att ta en varsin voi, vet ni vad det är? El-sparkcyklar som du kan ”hyra” med hjälp av en app. Sjukt smidigt! Det var så himla roligt också, solen lyste och vi gled runt i 30 km på dom där sparkcyklarna haha! Tänk er i sommar, hur kul!

Nu ska jag återgå till jobbet! Jag sitter i mitt egna lilla rum här på kontoret och pratar med kunder. Vissa är verkligen så himla trevliga och hela min dag kan göras till det bättre när man får prata med våra kunder. ♥ Mellan samtalen så lyssnar jag på en ljudbok om Mindset, skriven av Christiopher P. Waller. Rekommenderas!

Vårkänslor idag så tog på mig loafers! Älskar vädret ♥

Något som motiverar mig mer till att skriva är när jag får positiv respons i mina inlägg. Det ger mig drivkraft till att vilja men framförallt våga fortsätta skriva. Jag blir oerhört glad när jag får kommentarer, mail och meddelanden på instagram där ni visar uppskattning för mina inlägg. Jag mår bra av att kunna dela med mig, att skriva har alltid legat mig varmt om hjärtat men jag har varit lite orolig för att dela med mig av mina tankar igen eftersom att det blev påfrestande förut när jag inte nådde fram det budskap jag ville förmedla i mina inlägg. När ni visar uppskattning så känner jag att den här pausen jag tog från min blogg i två år var bra för mig. Jag når ut till er på det sättet jag önskar idag och jag vågar dela med mig igen.

Jag behövde arbeta med mig själv och växa som person, vilket jag känner att jag har gjort under den här tiden. Jag arbetar successivt med att bygga upp mitt inre varje dag och jag förväntar mig inte att jag är en helt ny förbättrad version av mig själv än, men jag har blivit bättre. Jag har hittat mig själv på ett annat sätt. Jag vill bli bättre som människa och arbeta med mitt psyke för att kunna utvecklas. Jag har även kämpat för mina mål inom mäklarbranschen och hade jag inte tagit min paus från bloggen så hade jag aldrig hamnat i det lugn jag känner idag. Sedan har det varit en stormig väg, minst sagt. Som depressionen till exempel, men den hade jag nog aldrig tagit mig ur om jag inte hade tagit den här pausen, för då hade jag inte varit där jag är idag. Både mentalt, men även karriärsmässigt och socialt. Jag hade förmodligen varit på samma plats.

Jag får ofta frågor ”men hur kunde du bara säga upp dina kontrakt på bloggen sådär? Det var ju stora pengar det handlade om” och ja, absolut jag tjänade riktigt bra pengar. Men jag tog en chansning för att kunna komma dit jag vill vara. Jag kände på mig mentalt att jag verkligen var på väg i en dipp som skulle hålla långvarit. Depressionen var runt hörnet.

Mår du inte bra i ditt inre, så kommer du inte kunna prestera, varken i relationer eller i arbetet. Min blogg påfrestande mig psykiskt då och jag var inte mentalt rustad för att upprätthålla min blogg. Vilket ledde till att jag kunde inte handskas med påfrestningen och mina budskap blev helt enkelt bara fel. Allt hade fallerat om jag inte hade lyssnat på mig själv. Bloggen var en stor del av mitt liv och den tog mer energi än vad den gav mig.

Jag tog pausen, jag hittade mig själv, jag kämpade i hemlighet mot mina drömmar. Hade jag stått kvar där hade det aldrig hållit för mig långsiktigt. Min drivkraft där och då var från mina mål, inte till. Vilket jag kan säga att dom är nu, jag vill till mina mål. Jag kämpar varje dag för att nå dit.

Jag har absolut det 100 gånger kämpigare idag på andra plan, min blogg gav mig möjligheter till ett mer flexibelt arbete, min blogg var lite som en ”passiv” inkomst i jämförelse med det jag strävar efter idag. Jag studerar som säkerligen ni vet och jag tjänar absolut inte densamma pengar som tidigare, men detta är en långsiktig plan för att jag mår bra nu i mitt inre jag och det är nyckeln till allt. Mår du inte bra i en situation eller din position, ändra den för det är livsfarligt att sitta fast i en position där du inte trivs – då fallerar mycket runt om dig, tyvärr.

Har ni tidigare hört någon säga? – ”Om en dålig sak händer, så händer verkligen allt dåligt på samma gång” Jag har hört det massvis med gånger och det stämmer faktiskt, visserligen. Men det handlar inte om en ”ond kraft” som dras till dig, det handlar helt enkelt om ditt synsätt, ditt perspektiv och den energi du utsöndrar. Googla ”law of attraction” så förstår ni vad jag menar. Du attraherar det du känner.

Jag tog en ”risk” (eller chansning) dagen jag sa upp alla mina kontrakt, dagen jag valde att vara hundraprocentig digererad till mitt nya mål. Idag mår jag bättre mentalt, jag har lärt mig mycket under denna resa och nu är jag redo för att både kunna kämpa för att bli en framgångsrik trovärdig Fastighetsmäklare, men även kunna upprätthålla typ; bloggen igen (Fast denna gång på mina villkor, efter mitt välmående) samtidigt som jag kan bygga på allt annat jag strävar efter, som att lära mig mer om mig själv, bygga på bra relationer etc etc.. Långsiktigt kommer jag att kunna uppnå det jag vill, för nu har jag förstått konceptet till framgång på ett helt annat sätt. Framgång i relationer, arbete – allt – handlar egentligen bara om dig. Ditt inre. Ditt synsätt på saker och ting. Ditt välmående. Dina tankar. Ditt ego. Din känsla.

Med det sagt, tack för att ni skickar positiv respons – det glädjer mig! Det får mig att vilja fortsätta och efter att ha tagit pausen och varit rädd för att dela med mig igen så känns det genast mycket enklare att göra det. Jag mår bra av att skriva av mig och jag mår bra av att kunna ge er något. Jag fick massvis med mail på instagram från personer som skrev att mitt inlägg om depression var givande, en skrev bland annat ”jag behövde verkligen läsa det där idag. Tack!” och det gjorde mig så jäkla varm i hjärtat. Det var såhär jag skrev i min blogg när jag var yngre, öppet och klart om mina tankar – det känns bra att kunna göra det igen.

Dessutom är det väldigt kul att se att många har följt med mig i bloggen trots att jag inte har bloggat, lojalitet! ♥ Nu när jag börjat skriva igen så har statistiken ökat och det känns ännu mer motiverande och roligt. Kul att ni är här!