Jag vet inte om det är det regniga vädret eller det faktum att vi faktiskt lever i en annorlunda vardag som fick mig att öppna upp datorn och börja skriva här igen. Men här är jag!

Jag började komma in i gamla banor om kvällarna. Datorn i famnen, klockan 21:00 och redo för läggdags. Tankar som känns o-orienterade och ett sug i fingrarna att få knappa på datorn för att reflektera. Precis som när jag var yngre.

Jag har alltid älskat att skriva, det har alltid varit mitt sätt att göra mig av med överskotts energi, men också som jag skrev ovan – att få orientera mig själv och få utlopp för tankar & känslor. Har jag kommit till en punkt där jag börjar skriva igen? Jag vet faktiskt inte, men allt jag vet är att jag just nu i skrivandes stund njuter och att jag vet att jag har så mycket mer att berätta!

Kram /D