20 Mars 2018

Hejsan allihopa! 🙂 Ni undrar säkert över hur allting har gått, ja hur gick operationen egentligen? Vad hände med mina cellförändringar? Hur går det med plugget då? Och hur mår Theodore? Ja, vi kan ju konstatera att det var ju ett tag sedan som jag skrev här inne. Men jag måste erkänna att det kliar i mina fingrar då & då. Jag vill ju bara skriva av mig precis som förr! Men när ska man ha tiden är då frågan? ”Jo men, avsätt tid för detta” kan man ju säga då.. Så svårt borde det väl inte vara? – Absolut, om det hade varit i hög prioritet. Men det finns ju så mycket annat som jag prioriterar min tid till. Ja, just nu iallafall. Senare i framtiden kanske man har mer tid att lägga för att skriva av sig lite. Men sedan kan man (jag) ju tycka att då & då borde jag väl ha lite tid för att skriva av mig här lite.. Men då vill jag faktiskt bara skriva av mig, inte förvandla min blogg till någon plastic fantastic world igen med ytliga inlägg om vad som är hett & inte.  Då försvinner ju liksom tanken med bloggen.

Men hörrni! Ska vi börja med att bara kort berätta lite om hur livet ser ut nu då!? Först kan vi ju börja med mina cellförändringar. Dom är tyvärr fortfarande kvar. Jag hade en tid inbokat för operation, men samma dag så blev den uppskjuten till Maj. Så tyvärr har jag inte mycket mer information gällande den biten. Dock så tänker jag inte på det lika mycket längre som jag gjorde i julas.. och känner mig inte lika ledsen över det, för hade det varit dödsallvarligt så hade dom inte skjutit upp operationen ända till maj, eller hur? Måste resonera rationellt..

Hur går plugget & jobbet då? Jo, jag studerar i högt tempo. På 16 månader ska jag bli färdig mäklare, det betyder att jag har ungefär 1-2 tentor i månaden MINST. Det är stora kurser också. Hittills har jag läst Fastighetsförmedling introduktion samt Extern redovisning & just nu för stunden så läser jag kommunikation & etik samt Ekonomistyrning. Förra fredagen hade jag tentamen på Extern redovisning, så jag går ivrigt runt och inväntar svar på den.. Jag hoppas att jag klarar den – såklart. Men jag har inga förväntningar. Jag läser, går på lektioner och lär mig så mycket jag kan och gör så gott jag kan på tentan. Men jag har den inställningen att; Kuggar man, så är det bara att plugga på och göra om den. Inte mer än så. Jag försöker tänka så för att inte lägga för hög press på mig själv som ja vet att många gör när dom pluggar. Vissa till & med sätter så hög press på sig själva att dom ger upp för att dom kuggar en tenta, men då grötar man in sig för mycket i problemet istället för att lösa det. Det gör ju ingen skillnad för att man går runt och gnäller på att man kuggade den, eller hur? Det är bara att ladda om och köra på! =) Jag har dessutom redan rätt hög press på mig själv genom att jobba 80%-100% , plugga 100% och där ska jag också hinna vara en bra mamma, partner, och vän/familjemedlem så att gröta in mig om jag skulle kugga en tenta gör inte mig bättre. Allt jag kan göra är att leva i nuet, göra det jag ska, plugga och kötta på tentona. Inte oroa mig för mycket i onödan, då försvinner fokuset på det jag faktiskt ska fokusera på.

Men utöver allt med plugg och det så har jag faktiskt fått en ny härlig tjänst på mitt jobb (Ni minns väl att jag jobbar på en mäklarbyrå) som kräver mycket mer ansvar än det jag har haft hitills. =) Så det känns väldigt STORT och kul att jag har fått den chansen! Jag kommer att gå ut med det sen här på bloggen & instagram när allt är klart, men först så ska jag presentera min vision för alla franchisetagare för alla innerstadskontor. (Gaaaah! *glädje*) Det känns (”lite”) nervöst såklart, men vilken boost det är att få en sån chans! och vilken egoboost jag kommer att få om jag lyckas presentera min vision på det sättet som jag har visualiserat mig i huvudet hur allt ska gå, hela händelseförloppet, reaktionerna m.m. Men det får vi se då! Så det känns kul, men förstår ni då att jag har mycket bollar i luften just nu? =D

Theodore mår också bra <3 Jag har sett att jag fått lite frågor på bloggen & instagram om honom, bland annat var en fråga om jag fortfarande har min son. Och det är väl SJÄLVKLART att jag har det, min son är det största jag har i mitt liv och han är ALLTID PRIO ETT, varken studier eller jobb går före honom. Jag har valt att vara mamma, då är att vara mamma min högsta prioritet och det är därefter jag planerar mitt liv. Inte min roll som mamma efter mitt liv. Däremot så är han ju hos sin pappa varannan vecka nu och jag gillar inte direkt att dela med mig om honom på bloggen/instagram eftersom att det känns väldigt privat (som jag berättat tidigare) så det är anledningen till att ni inte får så mycket uppdatering där. =)

Nåväl! Nu har ni fått lite kort uppdatering om hur saker & ting ser ut nu för tiden. Jag ville faktiskt skriva ett helt annat inlägg, det var faktiskt därför jag ens faktiskt satte mig och började skriva här på bloggen igen men kände att jag måste ju ge er en quick uppdate innan jag slänger upp ett inlägg mitt från ingenstans. Det jag skulle skriva om var en tidigare erfarenhet/trauma jag ville berätta om faktiskt, så tänkte att jag gör det aldelles strax. Så håll utkik snart så får ni läsa något mer privat…<3

3 kommentarer

  1. Heja, vad duktig du är! Power 💪

  2. Du är sån inspiration!!

  3. Hej! Vet att du för några år sedan led av mycket finnar/akne, har du fått bukt på detta och i så fall hur? Lider själv av samma problem och har testat ALLT! Kram

Write a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *